Mina sur-dagar

Jag har varit lite under isen några dagar och varit irriterad  och sur.
Vad skulle då bero på? Inget speciellt har hänt, tvärtom, mina ungar ska komma hem till jul.
Dom bor lite överallt i Sverige och det är inte för ofta man träffar av varandra.
Jag har städat så alla ska få en aning av privatliv när dom är hemma.

Vi har ett stort, ljust rum som jag använder som en verkstad/atelje för att fixa och måla mina möbler.
Det rummet ska en unge med pojkvän ta för det är störst

Det tog två dagar innan jag kom på att jag är sur för jag är rastlös.
Jag har slut färg och har städat undan alla penslar och knoppar.
Inget sågspån och tapetklister på golv och arbetsbänk. Nu är det bara massa städa kvar åt mig.
Håller jag bli tokig på riktigt eller?!

Jag är först att hålla med om att det är ett I-lands problem, men jag har inget att göra!
Jag får ägna tid åt planera andra möbler som står här och väntar på sin tur, men det är väl gjort på en kvart.
Julklappar, gran och allt som hör till sånt är redan gjort, och det med glädje, jag tycker att det är riktigt kul.
Baka och göra julgodis vill jag vänta med så vi hjälps åt, det är väl poängen med juleriet.
 Städning har aldrig varit någon som får ta mycket tid i mitt liv, inte nu heller.
Detta pågår till torsdag, då kommer alla. Tack och lov.

Innan färgen tog slut och allt skulle städas bort blev det här skrivbordet klart.
En riktig fröjd för ögat, men väger sina modiga kilon.
 Den har lådor och fack precis överallt så man kan få leta ihjäl sig när man ska hitta något,
 för här finns det att söka i.
Söta små gröna knoppar som jag fick av H, dom har små hasch-blommor på sig!
Inte politiskt korrekt, men dom passade som gjutet till skrivbordet